Det känns nästan som att jag har ett vanligt jobb igen, förutom att jag inte kan spendera en helg utan att jobba så hinner jag faktiskt med att göra sånt som i andras mun kan förklaras som Fritid. För mig är det mer ett sätt att orka med det som är karriär/jobb/kreativitet.
När jag inte har tid att träna, läsa, spela gitarr, hänga, se tv-serier eller se film så är det för att jag pressar mig själv över någonting där jag ska vara kreativ. Och det suger. För de kreativa tankar man pressar ur sig är så fruktansvärt framkrystade.
På tisdag ska jag träffa David Olsson på Acne och prata om mig och min långfilm. Eller kanske snarare vårt sätt att göra denna film, att gå utanför ramarna. Jag vet inte vad det kan leda till. Men bara att någon hört talas om mig och ringer upp mig och vill träffa mig ser jag som en tillräckligt positiv nyhet att jag kan koppla av och njuta lite av det. På det sätt som bara jag kan njuta dvs, genom att skriva.
A.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar