Jag försöker.

Jag försöker tänka på annat, tänka på att filmen blir jävligt bra. Men just nu kan jag bara tänka på det enda som just nu gör mig osäker. Förut var det kostym, innan det var det scenografi. Det pendlar hela tiden men tidigare har jag blivit övertygad om hur bra och balanserat det faktiskt blivit. Och jag hoppas innerligt att det är så den här gången med...

Men det löser sig väl, för om filmen i sin helhet är jävligt bra så kommer det andra också falla på plats. Det är väl så det är? Det brukar vara så, men samtidigt så blir man alltid lika nojjig. Men det är ju det här det handlar om. Att hitta lösningar på saker som inte funkat till 100%. Att klippa sig runt det, att hitta nya lösningar. Oftast blir det nästan bättre då. Man behöver lite tvekan och lite jobbiga bestyr.

I dessa lägen är jag så glad att jag har Måns Wide. Som går/gått igenom samma sak. Det är så skönt med någon som är på samma stadie som en själv och som man kan hjälpa ömsesidigt. Utan att vi har för lika smak och nödvändigtvis behöver gilla allt den andra gör jämt, så finns det en trygghet i Måns som jag inte känt på väldigt länge. Det ska bli kul att göra något ihop med honom någon gång. På ämnet lät dialogen som följer:

Måns: "Problemet med denna värld är att de dumma är så säkra på sin sak och de visa så fulla av tvivel" - din tveksamhet hedrar dig.

Me: haha - vems citat?

Måns: vet inte, nån smart jävel.

Det är lika bra att sätta tänderna i det man fruktar mest i klippningen, och i nästa vecka kommer jag veta hur illa eller hur bra materialet är. Tills dess får jag dränka mig i TV-serier och Latte-drickande för att hålla tankarna ifrån.